Här ligger jag och bölar i min säng. Det är så sjukt jobbigt när folk man bryr sig om mår dåligt. Tyvärr tycker jag att det har varit många i min närhet som har haft det lite jobbigt på senaste tiden, och även jag. Det är ett tryck i bröstet som inte släpper. Jag hoppas att det kommer att vända snart, för det tycker jag att varenda människa är värd. Det finns en gräns för hur mycket skit man står ut med.Jag tänker mig en bägare. Bägaren är full av lera och vatten. Under vintern har den fyllts på med stenar och grus och nu har bägaren runnit över. Vi tänker oss att vi tömmer ut all skiten, tvättar rent bägaren och fyller i lite jordgubbsglass istället. Vad säger ni?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar